Så fungerar CHA2DS2-VASc-poängen
CHA2DS2-VASc är en poängskala som skattar risken för stroke hos personer med förmaksflimmer. Du summerar åtta riskfaktorer till ett tal mellan 0 och 9, och ju högre summa desto högre årlig strokerisk. Poängen används sedan för att avgöra om patienten bör ha blodförtunnande behandling (oral antikoagulation) eller inte. Varje bokstav i namnet står för en riskfaktor, och två av dem (S2 och A2) väger dubbelt.
Exempel: en 68-årig kvinna med hypertoni och typ 2-diabetes får 4 poäng, vilket motsvarar ungefär 4,8 procents strokerisk per år och gör att antikoagulation rekommenderas. Nedan går vi igenom varje bokstav, varför tidigare stroke väger tyngst, ett räknat exempel, en färdig risktabell och en kalkylator där du kan slå in dina egna värden.
Vad står bokstäverna för?
Namnet är en minnesregel där varje bokstav är en riskfaktor. Siffran efter en bokstav (A2, S2) betyder att den faktorn ger 2 poäng i stället för 1.
| Bokstav | Riskfaktor | Poäng |
|---|---|---|
| C | Hjärtsvikt eller vänsterkammardysfunktion | 1 |
| H | Hypertoni | 1 |
| A2 | Ålder ≥ 75 år | 2 |
| D | Diabetes | 1 |
| S2 | Tidigare stroke, TIA eller tromboembolism | 2 |
| V | Kärlsjukdom (tidigare hjärtinfarkt, perifer artärsjukdom, aortaplack) | 1 |
| A | Ålder 65–74 år | 1 |
| Sc | Kvinnligt kön | 1 |
Maxpoängen är 9. Att summan inte blir 10, trots att bokstäverna på pappret ger 1+1+2+1+2+1+1+1, beror på att ålder bara poängsätts en gång. En patient är antingen 65–74 år (1 poäng) eller ≥ 75 år (2 poäng), aldrig båda. De två åldersgrupperna utesluter varandra, så det högsta möjliga utfallet blir 9.
Varför väger tidigare stroke dubbelt?
Två faktorer ger 2 poäng i stället för 1: hög ålder (≥ 75) och tidigare stroke, TIA eller tromboembolism. Det är ingen slump. En patient som redan har haft en propprelaterad händelse har den starkaste enskilda riskmarkören för en ny händelse, och därför fördubblas vikten. Samma logik gäller den äldsta åldersgruppen. Poängsystemet är alltså inte en enkel avprickning där allt väger lika, utan en viktad summa där de tyngsta riskfaktorerna styr resultatet mest.
I praktiken innebär det att en enda tung faktor kan lyfta en patient från lågrisk till en nivå där behandling rekommenderas. En 70-årig man utan andra riskfaktorer får 1 poäng för åldern, men har han också haft en TIA hamnar han direkt på 3 poäng. Det är därför anamnesen på tidigare propprelaterade händelser alltid ska efterfrågas noga innan poängen sätts.
Räknat exempel
Ta den 68-åriga kvinnan från inledningen. Hon har hypertoni och typ 2-diabetes, men ingen tidigare stroke, ingen hjärtsvikt och ingen känd kärlsjukdom.
| Faktor | Gäller? | Poäng |
|---|---|---|
| C hjärtsvikt | Nej | 0 |
| H hypertoni | Ja | 1 |
| A2 ålder ≥ 75 | Nej (68 år) | 0 |
| D diabetes | Ja | 1 |
| S2 tidigare stroke/TIA | Nej | 0 |
| V kärlsjukdom | Nej | 0 |
| A ålder 65–74 | Ja (68 år) | 1 |
| Sc kvinnligt kön | Ja | 1 |
| Totalt | 4 |
Summan blir 1 + 1 + 1 + 1 = 4 poäng. Det motsvarar en strokerisk på cirka 4,8 procent per år, och vid den nivån rekommenderas oral antikoagulation.
Räkna med dina egna värden
Slå in ålder, kön och riskfaktorer så räknar kalkylatorn ut poängen och visar motsvarande årliga strokerisk direkt.
Strokerisk per poäng
Tabellen visar ungefärlig årlig risk för stroke eller systemisk emboli utan blodförtunnande behandling, per poängnivå. Siffrorna varierar något mellan studier, men storleksordningen är den som styr behandlingsbeslutet.
| Poäng | Årlig strokerisk |
|---|---|
| 0 | 0,2 % |
| 1 | 0,6 % |
| 2 | 2,2 % |
| 3 | 3,2 % |
| 4 | 4,8 % |
| 5 | 7,2 % |
| 6 | 9,7 % |
| 7 | 11,2 % |
| 8 | 10,8 % |
| 9 | 12,2 % |
Riskkurvan stiger brant. Skillnaden mellan 0 och 2 poäng är liten i absoluta tal, men vid 5 poäng och uppåt ligger den årliga risken över 7 procent, vilket över några år blir en betydande sannolikhet för en allvarlig händelse.
Från poäng till behandling
Poängen är ett underlag för att avgöra om nyttan med blodförtunnande behandling överväger blödningsrisken. Enligt gängse riktlinjer (bland annat ESC) ser tröskeln ut så här:
- Man med 0 poäng eller kvinna med 1 poäng (endast könspoängen): ingen antikoagulation.
- Man med 1 poäng eller kvinna med 2 poäng: överväg antikoagulation, väg in patientens övriga situation.
- Man med ≥ 2 poäng eller kvinna med ≥ 3 poäng: antikoagulation rekommenderas.
Att kvinnor har en poäng högre i trösklarna beror på att det kvinnliga könet räknas som en riskfaktor först i närvaro av minst en annan faktor. En kvinna vars enda poäng kommer från könet betraktas som lika lågrisk som en man med 0 poäng. Det här är en generell beslutslogik och ersätter inte klinisk bedömning: den behandlande läkaren väger alltid in blödningsrisk, samsjuklighet och patientens egna önskemål.
Vanliga misstag
Några återkommande fel gör att poängen räknas fel eller tolkas fel:
- Att låta könspoängen räknas ensam. En kvinna med bara 1 poäng, där poängen enbart kommer från könet, ska inte antikoaguleras. Könet blir en riskfaktor först tillsammans med minst en annan.
- Att dubbelräkna ålder. En patient som är 76 år får 2 poäng för A2 och ingenting för A. Åldern poängsätts en gång, aldrig i båda kategorierna.
- Att förväxla CHA2DS2-VASc med CHADS2. CHADS2 är den äldre, grövre föregångaren med färre faktorer. CHA2DS2-VASc lades till kärlsjukdom, den yngre åldersgruppen och kön, och fångar lågriskpatienter bättre.
- Att blanda ihop den med HAS-BLED. HAS-BLED skattar blödningsrisk, inte strokerisk. De två används tillsammans men mäter olika saker och ska inte adderas eller jämföras rakt av.
- Att använda den vid valvulärt förmaksflimmer. Vid mekanisk klaffprotes eller måttlig till svår mitralisstenos ska patienten antikoaguleras oavsett poäng. CHA2DS2-VASc är avsedd för icke-valvulärt förmaksflimmer.
Vanliga frågor
Vad är en normal eller säker poäng?
Det finns ingen normal poäng, den beror helt på patientens riskfaktorer. Lägst risk har en man med 0 poäng eller en kvinna med 1 poäng (där poängen enbart kommer från könet), och där rekommenderas ingen blodförtunnande behandling. Redan vid 1 poäng hos en man eller 2 poäng hos en kvinna bör antikoagulation övervägas.
När ska antikoagulation påbörjas?
Enligt riktlinjerna rekommenderas oral antikoagulation vid ≥ 2 poäng för män och ≥ 3 poäng för kvinnor. Vid 1 poäng (man) eller 2 poäng (kvinna) övervägs behandling utifrån helhetsbilden. Beslutet fattas alltid av behandlande läkare, som också väger in blödningsrisken.
Vad är den högsta möjliga poängen?
Maxpoängen är 9. Även om bokstäverna på pappret kan tyckas summera till 10 kan ålder bara ge poäng en gång: antingen 1 poäng för 65–74 år eller 2 poäng för ≥ 75 år, aldrig båda. Därför blir det högsta utfallet 9.
Vad är skillnaden mot CHADS2?
CHADS2 är den äldre och grövre modellen. CHA2DS2-VASc bygger vidare på den och lägger till kärlsjukdom, åldersgruppen 65–74 år och kvinnligt kön som riskfaktorer. Tillägget gör att skalan bättre skiljer ut verkligt lågriskpatienter, och den har därför i stort ersatt CHADS2 i moderna riktlinjer.